FÖRDJUPNING

BESVÄR SOM BEHANDLAS MED PRONATOS

Besvär som behandlas med PRONATOS är skador i fötter, knän och höfter. En fot som har fått ett nedtrampat fotvalv påverkar steget så att foten inte kan fjädra tillbaka och utveckla kraft i steget. Detta är en viktig funktion för inte minst idrottsmän som kan vara skillnaden på att lyckas eller ej i sin idrott.

Inte sällan har man en ensidig pronation som påverkar löpsteget som sakta sliter på kroppen med skador som följd. Titta på slitaget på skosulan, är det mer på utsidan på ena skon? Titta även inne i skon, är det slitet inne i hälkappan och är det slitet inne ovanför stortån? Det betyder att foten inte fungerar normalt.

Kraftförlusten påverkar biomekaniken i hela kroppen, detta kommer förr eller senare att ge skador som måste behandlas. Ett nedtrampat fotvalv ger smärtor i fötterna och underben som hälsporre, Plantar Fascit, benhinneinflammationer, löparknä, Tibialis posterior syndrom, Comparment syndrom, Peroneus syndrom hälsenebesvär, och olika former av knäbesvär, ofta svåra att diagnosticera.

Vi behandlar även Hammartå och Hallux Valgus, dessa besvär är kompensatoriska till felaktig funktion. Hammartå kommer av att stortån inte böjer sig i gångfasen och då hamnar belastningen på andra  tån, som blir överbelastad. Hallux Valgus kommer av att vi går ”runt” vår stortå och trycker den utåt eftersom vi drar hälen inåt för att undvika att gå över den.

Många kirurger säger att andra tån är för lång och därför får man besvär, och de vill skära av den. Detta är naturligtvis inte möjligt eftersom man alltid har haft samma längd på sin tå, och inte har haft besvär tidigare. 

BESVÄREN KRYPER UPPÅT

Fortsatta besvär från det nedtrampade fotvalvet är även höftbesvär med Trochanterit i höften, och bäckenbesvär med snedhet som sedan kompenseras upp i ryggen.

Med stigande ålder får man ofta ett nedtrampat fotvalv, beroende på en överansträngning eller att man har varit sängliggande en längre tid, detta ger en stelhet i vadmuskulaturen som senare leder till att man inte orkar lyfta upp foten vid gång. För att inte slå foten i gatan under promenad vrider man foten utåt (sned slitna klackar), detta leder till att man trampar ifrån snett över stortån och utvecklar Hallux Valgus. 

När det har gått så långt har man ofta redan mer besvär än bara Hallux Valgus, utan man har även smärtor av olika slag i foten med dålig balans och styrka. Man vaknar ofta med smärtor de första stegen på morgonen, detta visar att det finns ett fel som retar strukturerna även vid vila, det kommer inte att läka ut innan det är korrigerat.

Morgonsmärtorna avtar först efter en behandling med PRONATOS eftersom det som har retat strukturerna i foten har korrigerats. Om läkningen inte fortgår måste man undersöka vilka strukturer som fortfarande smärtar, detta kan vara andra inflammatoriska processer som slemsäcksinflamationer (bursit), nervinklämning (Mortons neurom), senskidor som är inflammerade i fot/fotled (Tendosynovit) eller så har musklerna inte orkat få tillbaka sin funktion för att kunna arbeta normalt ännu. I dessa fall behövs det övningar för att stimulera musklerna till att börja fungera normalt igen

Att försöka korrigera felen med iläggssulor betyder i värsta fall att man förhindrar att det läker ut av sig själv. Formgjutna sulor håller kvar foten vid felet man har och har svårt att läka.

Att det känns bättre med sulorna beror på att de svaga musklerna som inte fungerar får stöd, och trycket under förändras emot fotsulan.  

Om man inte är bra eller bättre från sina besvär på en behandling är det troligen andra orsaker till besväret än nedtrampat fotvalv, eller det nedtrampade fotvalvet beror på andra bakomliggande sjukdomar.

PRONATOS MED STRETCHPOWER

Dessa smärttillstånd kan ett nedtrampat fotvalv ge upphov till:
Smärta kring höften, Ischias, Trochanterit, Skolios, benlängdsskillnader, ont ljumsken, bristning i baklårets muskler, stramhet i IT-bandet, ”löparknä”/”hopparknä”, schlatterknä , knäartros, benhinneinflammation, hälseneinflammation, återkommande fotledsstukningar, instabila fotleder, förhårdnader i fötterna, höga/låga fotvalv, överpronation, plantar fasciit, hälsporre, Hallux valgus, hammartå, Mortons neurom.

Med StretchPower utför vi en behandling som kallas PRONATOS som är en ny behandlingsform som korrigerar fötter. Det sker genom att foten återfår sin funktion som har blivit felaktig p.g.a. överbelastning.

Överbelastningen har givit tillstånd som Funktionell Hallux Limitus och Equinus.

Funktionell Hallux Limitus är ett tillstånd som innebär att stortån inte kommer upp i gångfasen, om stortån inte kommer upp får man inte upp fotvalvet i steget, d.v.s. det kollapsar. Samtidigt förstörs stortåleden för att tån inte kommer upp, leden komprimeras för varje steg och det bildas artros. Inskränkningen av rörlighet är första steget, sedan förstörs leden och fastnar i orörligt läge, sista steget är att tån tvingas utåt mot andra tån och ger en Hallux Valgus.

Funktionell Hallux Limitus ger besvär vid löpning. Här är en artikel som förklarar fotvalvets betydelse vid löpning.

Equinus är stelhet i vadmuskulaturen som leder till att man belastar främre delen av foten onormalt. Om man inte får upp foten när man går tvingas man att vrida foten utåt för att inte slå tårna i marken. Då går man även snett med foten som belastar fot, knän och höfter felaktigt.

Sedan start av behandlingen med PRONATOS har ALLA patienter med Funktionell Hallux Limitus återfått sin maximala rörlighet. 100% av ca 1500 patienter! Detta sker alltid efter första behandlingen! De har inte bara återfått en del av sin rörlighet i avslappnat tillstånd utan hela rörligheten, då kan man börja gå sitt normala steg igen utan att kompensera bort stortån, som leder till kompensatoriska besvär.

VAD HÄNDER MED VÅRA FÖTTER?

Med åldern sjunker våra fotvalv ner, foten blir bredare och skorna börjar kännas trånga och obekväma. Varför? Jo, det är en naturlig utveckling som kommer av mindre motion och överbelastningar. Foten behöver tränas men den kan även sjunka ihop av överbelastning.

Bara överbelastning kan orsaka att stortån inte kommer upp vid belastning och ge Funktionell Hallux Limitus som sedan förvärras till nästa steg som är Rigidus och sedan Valgus. Det kan räcka med att man gör ett tungt lyft för att foten överbetalas och fotvalvet sjunker ner lite. Andra orsaker kan vara att man får ett ryggskott eller bara ont i ryggen så att det uppstår en nervpåverkan ner i benet så att musklerna försvagas.

Trånga skor påverkar foten negativt, med att tårna inte har tillräckligt utrymme, foten börjar kollapsa av att stortån inte har utrymme till att stödja foten ordentligt. Detta leder till att foten vrids utåt och fotvalvet kollapsar, stortån förskjuts sakta in mot nästa tå så att dessa ligger korsade och man har fått Hallux Valgu

Hur går vi ?

Funktionell Hallux Limitus är ett tillstånd som vi kompenserar för när vi går.                 

Det finns andra orsaker till att vi kompenserar våra steg, som att vi är stela i fotlederna eller att vi är svaga i musklerna till våra fötter. 

Kompensationerna vandrar uppåt och ger oss besvär med knän, höfter, rygg och nacke. Med en stel stortå tvingas vi rotera på foten för att få stortån ”ur vägen”, då drar vi in hälen för att tån ska komma utåt så att vi undviker att komma rakt över den. Då går vi på tåns insida (mediala sidan), eller den sida som är mot mittlinjen av kroppen. Detta sätt att gå trycker tån utåt med risk för Hallux Valgus, man får förhårdnader på den sidan av stortån. Detta sätt att gå gör att byxbenen blir nerstänkta på insidan när vi går ute vid blött väder, eftersom hälen ”viftar” inåt vid det bakre läget i steget. 

Att vrida ut foten ger ett ökat tryck på fotvalvet som inte får stöd ifrån windlass systemet, och det stressar till tillstånd som Plantar Fascit och Hälsporre. Denna kompensation gör att muskeln Tibilais Posterior tröttas ut och fotvalvets stöd minskar ytterligare.

Innan denna kompensatoriska utåtvridning som kommer på slutet av gångcykeln, går man ofta på utsidan av foten, så att man balansera nästan på den yttre kanten av foten. Detta tryck på denna svagare del av foten ger tillstånd som Skräddarknuta, där lilltåns led stressas och förtjockas. Detta ger även ett tillstånd som kallas Mortons Neurom, där nerven emellan 3:e och 4:e tån blir irriterad med ilning, strålning eller domningar.

Alla dessa kompensationer måste arbetas bort med att medvetet gå rätt. Efter behandlingen får ni hållpunkter som ni ska tänka på, för att komma ifrån ett långvarigt kompenserat sätt att gå på.

Barn och deras gångstil.

Funktionell Hallux Limitus som förhindrar stortåns rörelse kan komma i mycket tidig ålder.

Det finns exempel på spädbarn som tar sina första steg med en stortå som inte rör sig som den ska. Då måste de kompensera steget med att vrida benet antingen inåt eller utåt. Denna kompensation leder hos barn till att underbenet blir vridet och fastnar i en inåtvriden position. Denna vridning spjälas nattetid om den inte återgår till rakt läge. Ett tyvärr helt onödigt lidande för barnet som enkelt hade kunnat bli behandlat i tid.

Man ser ofta barn som kompenserar sin gång , där de går över en inåtroterad fot och belastar utsidan av foten felaktigt. Man kan även kompensera med att vrida foten utåt. Dessa tillstånd är behandlingsbara och ger ett snabbt resultat på hur barnet går.

DESSA BESVÄR KORRIGERAS MED STRETCHPOWER

  • Mortons Neurom kommer av att man inte kan ta steget över stortån och därmed överbelastar den yttre delen av foten.
  • Plantar fascit /Hälsporre kommer av att stortån inte kommer upp och därmed inte fotvalvet heller, detta drar onormalt i plantarfascian för varje steg man tar.
  • Hallux Valgus/ Hallux Rigidus beror på att stortån inte kommer upp vid gång. Det börjar med Hallux Limitus som vi effektivt kan behandla, om det får fortgå blir det ett svårare tillstånd att behandla med Hallux Valgus där tån börjar dra utåt mot andra tån eller Hallux Rigidus där stortåns grundled skata börjar stressas sönder och stelna. Men vi kan fortfarande få bort grundorsaken och tillståndet kan förbättras.
  • Gubbvad kommer av att stortån inte kommer upp och man stressar vaden ojämnt när man springer, det kan även vara stortåns muskel som skadas av att tån inte böjer sig.
  • Achillestendinopati / Hälseneinflammation, kommer av att vadens två muskler (Flundramuskeln / tvåhövdade vadmuskeln) drar olika i hälsenan, det blir en obalans inne i senan som fäster i hälbenet. Senan vrider sig i rotation med de två muskelfästena viket gör att det är svårt att utjämna stressen inne i senan från de två musklerna. Med StretchPower får man en omedelbar effekt på obalansen och man känner hur smärtan avtar under behandlingen.
  • Nattliga kramper, svullna vader, kommer av att muskulaturen inte kan slappna av p.g.a. felbelastningarna.
  • Knä- och Höftbesvär kommer av att man måste vrida foten i steget och att fotvalvet inte kommer upp, vilket ger en utåtrotation av foten och inåt vackling av knäet, höftleden måste rotera i varje steg vilket sliter ut leden i förtid.
  • Ryggbesvär kommer av att fotvalven kollapsar och ger olika långa ben och vridningar som kompensationer uppåt till bäcken och rygg.
  • Tibialis Posterior Tendinit och Peroneus tendinit, inflammationer i senskidorna runt fotknölarna, kommer av Hallux Limitus (stel stortå). När stortåns lyft till fotvalvet faller bort blir Tibialis Posterior muskeln och senan sakta men säkert överbelastad och i värsta fall skadad.

SAMBAND MED FOT-KNÄ-HÖFT-RYGG-AXLAR-NACKE-HUVUD-KÄKLED

Det finns otaliga exempel på hur ett nedtrampat fotvalv påverkar upp i kroppen i en kedja. Enkelt förklarat kan man se påverkan till knä och höft genom att bara rotera sitt eget underben inåt, då förskjuts knäet in mot mitten, vilket belastar det inre ledbandet i knäet, rotationen upp i höften påverkas av att den inte ligger i optimalt läge för de muskler som fäster i lårbenet, dessa försvagas då.

Det nedtrampade fotvalvet gör att benet blir kortare varvid bäckenet ligger snett med den sidan lägre. Eftersom bäckenet är basen till ryggen lutar den och man får en scolios i ryggen som fortsätter upp till nacken, där huvudet balanseras snett med muskelspänningar som följd.

SKA MAN HA ILÄGGSSULA I SKORNA?

Om man har avgjutna inläggs sulor i skorna ska man inte använda dessa efter Pronatosbehandling. Fotens form och funktion förändras efter behandlingen vilket innebär att de sulor som en gång var gjorda efter en sjuk fot inte ska användas.

Den viktigaste funktionen i foten är att stortån kan extendera/komma upp i ifrånskjutsfasen. Denna funktion lyfter upp hålfoten och ger foten stabilitet. Det enda som lyfter fotvalvet är just denna funktion. Detta är även det vanligaste felet som patienterna kommer med som har ett samband med deras besvär.

Nedan är en film på en patient som har behandlats för just detta besvär och vi testar hur hans gamla hålfotsinlägg påverkade hans fot.

Vi kan se att trycket som inlägget gör på hålfoten stoppar tåns möjlighet att  fungera normalt. Istället för att stödja foten tar den bort fotens egna möjlighet att bli stabil.